Gå till innehåll

Cheerleading

Cheerleading är en ursprungligen amerikansk sport, som numera spridits över världen. Det var till en början ett sätt att stödja det egna laget vid idrottsevenemang, vilket förblivit vanligt förekommande särskilt i USA. Cheerleading skapades på 1860-talet av Johnny Campbell. Utövarna använde först så kallade "pompoms" av papper och hejade mest på fotbolls- och basketmatcher. Nu har cheerleading spridit sig över hela världen och stora nationella och internationella mästerskap anordnas årligen. Sedan 1980-talet utövas cheerleading som tävlingsinriktad sport i Sverige. För en svensk publik hade cheerleading dessförinnan blivit känt genom amerikanska filmer, vilka dock inte alltid ger, och kanske inte heller avser att ge, en rättvis bild av sporten.

Bilder

Cheerleading kan beskådas som "hejarklacksledning" vid matcher i de flesta lagsporter och även vid speciella cheerleadingtävlingar. Ett tävlingsprogram är två och en halv minuter långt och utförs på en speciell cheerleadingmatta framför domare. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo.

Cheerleading är en blandning av bygg (stunts) och mänskliga pyramider, gymnastik, hopp, dans och ramsor. Viktiga moment är:

  • Stunt - även kallat bygg och är lyft som av utförs av 2-5 personer. Vanligast är att en byggrupp består av en topp som lyfts eller kastas, två baser som lyfter varsin fot och en bakperson som håller i vaderna på toppen (en framperson som stödjer stuntet framifrån förekommer i de lägre klasserna). Exempel på stunts är lib (liberty) på ett ben med fribenet i olika svåra positioner och även basket toss, där utövarna med hjälp av en speciell teknik kan kasta upp en flygare (flyer/topp) flera meter upp i luften, där hon eller han utför gymnastiska moment eller akrobatiska konster.
  • Pyramider - består av två eller flera sammankopplade stunts och kan vara i flera våningar.
  • Tumbling – gymnastik
  • Dans – en del av programmet dominerat av dans (speciella och skarpa armrörelser)
  • Hopp – till exempel spread eagle/x-hopp och toe touch
  • Ramsa – även kallat cheer eller chant, innehåller ofta lagets namn eller färger. Gör det för att peppa publiken att jubla mer.

Stuntpositioner är de olika positionerna i stunt, som är ett moment inom cheerleading. Stunt utförs av 2–5 personer. De olika stuntpositionerna är topp, bas, bakperson och framperson.

Toppen är personen som blir lyft eller kastad, det vill säga personen i luften. Toppen måste spänna sig, särskilt bål och rumpa, för att bli så lätt som möjligt att bygga med. Det är också viktigt att toppen låser ut knäna. För att man som topp ska kunna dra olika tricks i stunt så är både vighet och balans av stor betydelse. Oftast är toppar korta och smala.

Basernas jobb är att hålla toppen i luften och fånga toppen om stuntet faller. Baspar blir oftast indelade efter längd då det är väsentligt att de är i så jämn nivå som möjligt, så att de kan skapa en jämn plattform för toppen att stå på. Målet är att toppens höft ska hållas rak. Styrka är mycket viktigt för baserna, dels när stuntet är uppe men också när man dippar upp och ner ett stunt. Baserna använder främst benen för att få kraft i dippningar och kast.

I stunt där toppen står på ett ben finns det en main base och en secondary base. Det finns också stunt där det bara finns en bas, som kallas partner-stunt.

Bakpersonen stabiliserar stuntet bakifrån och håller i de flesta stunt toppen runt anklarna. Bakpersonen hjälper också till att hjälpa toppen in och upp i stunt. När stunt utförs på ett ben hjälper bakpersonen toppen upp i stuntet genom att ge en rumpan en knuff rakt uppåt. I kast av olika slag fångar bakpersonen ryggen och huvudet. I stunt kollar bakpersonen på toppens höft eftersom höften visar hur stabilt stuntet är. Bakpersonen är fördelaktigt lång och har även kommando över stuntgruppen, eftersom hon eller han har en överblick över hela stuntgruppen.

Frampersonen står mitt emot bakpersonen och hjälper till att ge stuntet extra stabilitet och för att förhindra att stuntet faller framåt. Frampersonen kan också ge extra stöd åt basernas handleder i högre stunt. I lägre stunt har frampersonen sina händer på toppens smalben, ovanför bakpersonens händer. I kast fyller frampersonen funktionen att kastet går rakt upp samt ger kastet mer kraft. Frampersonen fångar sedan toppens ben.

Foto: Jonas Åkesson & Källa: wikipedia.org/wiki/Cheerleading